Det finns få saker som är så rogivande som att sitta framför en eld och se lågorna dansa efter en lång dag till skogs. I sommartider och under rådande klimat gäller det dock att elda och släcka med förstånd.

Vi vill uppmuntra alla att ta sig ut i skog och mark. Med lite baskunskaper kan man få ut ännu mer av äventyret, samtidigt som man ser till att ta hand om naturen. Med förra årets skogsbränder färskt i minne vet vi hur enkelt det är för minsta glöd att skapa stor förödelse.

Välj och förbered eldplats

När du väljer eldplats så är det bra om den ligger nära vatten, så du kan släcka ordentligt efter dig eller om elden skulle sprida sig. Har du inte ved med dig eller det inte finns på platsen kan det vara klokt att välja en plats med god vedtillgång så du slipper bära långt. Tänker du elda och tälta på platsen bör du se till att tältet inte står för nära elden.

Bra ved kommer i regel från barrträd, gärna tall och gran. Ofta är det lätt att hitta döda kvistar längst ned på dessa träd och de brinner bra. Du kan också ta grenar och stockar som ligger på marken, men de är ofta fuktiga och brinner därmed inte lika effektivt. Självklart låter man bli levande grenar. Är du i en blandskog finns det ofta enar som brinner bra även om de döda grenarna är fuktiga, till skillnad från till exempel björk som det annars kan finnas gott om. Torr björkved brinner annars utmärkt, men kan vara svår att hitta i skogen.

Behöver du samla in ved är det klokt att ha med såg och yxa på turen. Annars kan du använda din kniv för att spänta ved med hjälp av exempelvis en sten. Dessa mindre bitar ved är perfekta när du sedan ska få igång elden.

En av de vanligaste anledningarna till att man inte får igång sin eld är att man inte har tillräckligt med näver, torra kvistar, granris eller liknande när man startar elden. Håll därför alltid ögonen öppna för dött och torrt tändmaterial som du kan plocka längs vägen. Näver är ett fantastiskt tändmaterial, kombinera det gärna med riktigt torrt granris så ska du se att du får fart på elden. Tänk dock på att granris ger ifrån sig mycket gnistor, så var uppmärksam på om gnistor skulle fara iväg. Alternativ till näver kan vara toalett- och tidningspapper eller tamponger som alltid är torra tack vare sin förpackning och är mycket lättantändliga. Den rutinerade frilufsaren har alltid en liten påse med torr näver i sin jacka, tillsammans med eldstålet.

Om du inte är vid en iordningställd eldstad väljer du ett underlag som inte sprider elden, till exempel grus eller sand. Plocka undan kvistar och pinnar och lägg lite större stenar kring din eld. Du kan till exempel elda mellan två större stenar för att ta tillvara på värmen, då behöver du inte lika mycket ved. Du bör dock inte elda på klipphällar och liknande, då värmen kan göra att stenen spricker. Torr mark och rötter kan sprida elden långt, under jord, och flamma upp dygn senare. Elda därför aldrig direkt på mark som innehåller rötter, torra barr och liknande.

Få igång elden

I botten av elden vill du ha ditt tände; näver, granris, tampong, tidningspapper etc. Över/runt om placerar du mindre vedpinnar och kvistar som ditt tände har lätt att få fyr på i sin tur. Efter det lägger du dina större grenar och vedträn. Du kan arrangera detta i en klassisk pyramidform där vedträna är det yttersta lagret, eller så kan tände och småpinnar ligga i mitten av vedträd i form av ett timmerhus: två vedträn läggs parallellt och ytterligare två läggs på tvären i form av en ram, kallad pagodeld. Sedan fortsätter du i några lager tills du är nöjd; två, tre lager brukar räcka långt. Behöver du mer är det bara att lägga på efterhand.

Är din ved fuktig kan du tälja bort det yttersta för att komma åt torra partier och använda dem för att starta elden. Resten av den fuktiga veden lägger du intill brasan för att den ska kunna torka och komma till användning när du behöver mata elden. Det är viktigt att du plockar ordentligt med bränsle från början, hela vägen upp till ordentliga vedträn. Särskilt det mindre bränslet brinner fort och behöver du helt plötsligt springa iväg och hämta mer slocknar lätt elden. Ha alltid lite tändved nära till hands om du skulle råka glömma elden och den håller på att brinna ut.

När du har gjort i ordning din eldplats och ved och tände är på plats är det dags för själva lågan. Den kan du till exempel få från en tändare, tändsticka eller ett tändstål. Att få eld med tändare och tändsticka är ju inga konstigheter, så därför fokuserar vi på tändstålet som kräver lite teknik, men är en ovärderlig följeslagare i min bok.

Ett modernt tändstål är tillverkat av någon sorts Ferrocerium, påverkas inte av fukt eller väta och räcker för tusentals drag, vilket gör det till ett pålitligt eldverktyg. Gnistorna brinner snabbt och med ca 3 000 graders temperatur. Du kan använda det på en mängd olika tändmaterial, till exempel näver, torrt gräs, etanol och tampong fungerar riktigt bra, men det kan också användas för att tända gasolköket. Ett tändstål kräver dock lite träning. Det går i regel inte att direkt antända pinnar, tjockt papper eller fuktigt tände, undantaget näver som brinner skapligt även i fuktigt tillstånd.

Ta din näver och rugga upp ytan så att gnistorna lättare får fäste. Dra loss supertunna, nästan genomskinliga, näverbitar från ytan och lägg på den ruggade delen. Knöla gärna ihop näverbiten, så gnistorna fastnar i den. Håll tändstålet intill den uppruggade ytan och dra bestämt knivsryggen längs tändstålet ner mot nävret tills det kommer gnistor. Nu har du gjort upp eld. I alla fall om du inte begick nybörjarfelet att vifta bort tändmaterialet med kniven när du drog mot eldstålet …

Näver brinner fort, så se till att ha små stickor eller ännu hellre fint granris nära. En del tändstål har medföljande skrapbleck du kan använda i stället för kniv, men de funkar oftast sämre än en kniv. Använder du tampong i stället för näver gäller det att fluffa upp den så att gnistorna kan få fyr i något. Snustorrt dött fjolårsgräs fungerar också utmärkt att tända med, se till att det är torrt och rulla ihop en boll.

Tändstål med magnesiumblock av amerikansk modell

I Sverige, både militärt och civilt, har vi oftast använt ett klassiskt tändstål och näver som överlevnadsutrustning. I USA kommer dock ofta tändstålet på ett magnesiumblock. Magnesium brinner med en mycket klar låga och extremt hög temperatur på ca 2 200 grader. Akta ögon, som kan skadas av den ljusa lågan, och tänk på att magnesiumet kan bränna ned genom ved och underlag. Till skillnad från tändstålet så kan man skrapa ihop en hög med magnesium, som då brinner längre tid än gnistorna. Magnesiumet antänds inte av sig själv, utan behöver tändas, exempelvis med tändstålet.

Det krävs ordentligt med träning för att lätt tända en eld med detta eldstål, men du slipper att leta efter det finaste tändmaterialet som näver. Tydligen har det florerat flera kopior som inte alls fungerar, de vi säljer fungerar utmärkt. Vi säljer både original från USA och billigare kopia, jag har dock inte sett någon skillnad i kvalitet efter frenetiskt testande.

Eftersom magnesiumet brinner mycket varmt och så länge det finns magnesium som kan brinna kan du skrapa ihop en hög och tända på trästickor, kråkris eller tuppfjädrar (pinne du skurit en fjäder av). Du kan till och med tända skapligt fuktigt tände.

Håll igång elden

För att hålla igång en eld behövs syre, värme och bränsle. Har du dåligt av en av dessa, behöver det finnas mer av de två andra. När du väl fått igång elden och den är stabiliserad är det bränslet som är avgörande, så se till att du har ved så det räcker för att faktiskt hinna laga mat, torka kläder och hålla värmen. Lägg bara inte på för mycket på en gång, det tar bort allt syre och kväver elden. Ur ett släckningsperspektiv är det också klokt att bara lägga på så mycket ved som du tror kommer gå åt. På så sätt kan elden brinna ut ungefär när du annars hade tänkt släcka och då behöver du använda mindre vatten och du får färre eldrester att ta hand om. Veden som blir över är ved du slipper hugga till nästa gång.

Släck och ställ i ordning efter dig

När elden har brunnit ut eller det är dags att släcka använder du vatten tills det inte längre ryker. Vattna också lite runt om elden. Rör om i askan och gräv i marken under askan för att se till att glöden slocknar helt, glöd kan annars ligga kvar och pyra länge innan den kan ta fart igen. Var därför noggrann och stanna kvar på platsen en stund efter släckning för att förvissa dig om att elden slocknat ordentligt, gärna 10–15 minuter. Under tiden ställer du i ordning platsen som du fann den, eller helst i bättre skick. Har du gjort en egen eldstad lägger du tillbaka stenar och annat där du fann det. Eventuellt skräp läggs i ryggsäcken, plast och liknande slängs inte på elden. Har du varit vid ett skärmskydd eller liknande där du har kunnat ta ved ser du till att nästa gäst har ett lika välfyllt vedförråd att ta av.

Eldningsförbud och när det inte lämpar sig att elda

Ett generellt varmare klimat, stark blåst och regnbrist är några mindre önskvärda faktorer när du har en öppen låga, därav att det kan råda eldningsförbud. Vid eldningsförbud får du inte göra upp öppen eld överhuvudtaget, något som även innefattar friluftskök om inte kommunen beslutat något annat. Håll dig därför uppdaterad kring vad som gäller där du befinner dig, du hittar alltid uppdaterad information från Länsstyrelsen eller kommunen.

Om det inte råder eldningsförbud, men du av olika anledningar känner dig osäker kring hur du hanterar en eld kan du med fördel laga maten på ett friluftskök i stället. Det är betydligt enklare att ha kontroll över och om förhållandena är osäkra så är det inte värt att chansa. Eller varför inte värma en mjukkonserv direkt i en värmepåse för minsta möjliga ansträngning? Ibland finns förutsättningar för en värmande och meditativ eld, ibland inte. Man får gilla läget och rätta sig efter förutsättningarna och sin egen kunskap.

Tips på utrustning:

Stormtändare
Stormtändstickor
Tändstål eller tändstål av USA-typ med magnesiumblock
Kniv
Yxa
Såg eller en smidig kedjesåg

Du hittar alla våra produkter för fältkök och eld här.

Ha en härlig stund till skogs.

/Henrik, medgrundare av Röda Stjärnan