Vardagsberedskap

Jag som inköpschef och medgrundare till Röda Stjärnan tänkte tillsammans med min hund Kolja beskriva lite allmän vardagsberedskap som vi har i vårt boende. Inte specifikt för att preppa inför undergången eller långvarig kris utan mer som några naturliga val för ett mer hållbart och i viss grad självförsörjande liv. Att minska på beroendet av mat producerad på okänd ort med okänd djurhållning eller vatten och el från företag vars verksamhet du inte har någon kontroll över anser jag inte vara prepping utan vanligt sunt förnuft. Något som varit en självklarhet förutom i de sista ögonblicken av människans historia.

Höns är både trevliga och nyttiga. Äter det mesta och sköter sig mycket själva. Hedemora är en svensk lantras som är tålig och inte sönderavlad för produktion. Att välja en svensk lantras bidrar till att bevara rasen och en del av vårt kulturarv, att de dessutom är friska, härdiga, sociala och tar väl hand om sina kycklingar är en bonus.

Höns mår bra av få ströva fritt, då hittar de också mycket mat själva. Skadar inte att ha en hund som skyddar dom från rovfåglar och rävar. Här har de tagit skydd från regnet i ett äppelträd.

Utöver ägg från höns kan jag även dryga ut matproduktionen med lite vanlig avkastning från trädgården. Att odla tycker jag är väldigt trevligt. Utöver vanliga bär och frukter brukar jag prioritera sådant som är dyrt i butik, som t.ex. kryddor. Odla potatis gör jag inte, visst ganska bra om samhället kollapsar men i nuläget är det för mycket jobb när det är så löjligt billigt att köpa i butik. Jag har däremot många fruktträd som brukar ge betydligt mer frukt än vad jag kan hantera själv. En del lämnar jag in för mustning, en del äts färskt och resten sparas i jordkällare. Äppelsorter finns det många av och ska man plantera nytt träd kan det vara bra att välja en sort vars äpplen lämpar sig bättre för lagring, vissa sommaräpplen tycker jag ruttnar bara man tittar på dom och det är mer volym och sötma än “näring”. Det är en personlig åsikt men jag föredrar djupt röda små sura äpplen som man får känslan av klarar ett världskrig i en dypöl innan de ruttnar bort.

Jag tycker det är väldigt mycket fokus på snabbväxande, sött och stort när det kommer till frukt och bär. Jag föredrar långsamt, härdigt och starkt.

Utifrån vad jag ser på plantbutiker har amerikanska blåbär blivit väldigt populärt. Jag har ej testat dessa utan håller mig till krusbär och vinbär på bärfronten. Har många väldigt gamla plantor men har kompletterat med en del nyplanteringar. Krusbär och hallon växer vilt på många ställen också, älskar växter som sköter sig själva och till och med frodas, att behöva vara ute och gödsla, beskära osv för att hålla det vid liv lockar mig inte. En fördel med att bo på en sedan länge bosatt plats är att det dyker upp växter både här och där från sedan länge glömde odlingar. På våren dyker rabarber upp på de mest osannolika platserna. I trädgården och i "off-road" trädgård framförallt använder jag KLAS-spaden samt att jag nyupptäckt att en liten hacka/korp är ett otroligt effektivt redskap .

Jordkällaren har blivit allt mer populär de senaste åren. Tyvärr har många förstörts genom åren efter att kylskåpet kom men ur ett krisberedskapsperspektiv är de utmärkta. Krusbärsbuskarna gör det ibland svårt att ta sig in, de trivs verkligen i slänten.

 Jordkällaren är frostfri på vintern och sval på sommaren. Ger väldigt mycket förvaringsutrymme för mat och dryck. Jordkällare är nästan ett måste om man har mycket frukt att förvara. När dessa byggdes var det stora kostsamma projekt för gården och torpet vilket vittnar om deras betydelse. Plåtlådor kan man använda i jordkällaren men man får tänka på att de sluter tätt, vissa livsmedel behöver ha det luftigare. Fördelen med plåtlådor är att de skyddar från möss, spindlar och andra djur.

Med inte allt för långa mellanrum händer det att strömmen går. Anledningarna kan vara många men viktigt är att själv kunna överleva och verka trots brist på denna moderna nödvändighet. Ofta ligger själva problemet bortom ens egna kontroll, t.ex. träd på ledning och liknande. Grundläggande är att i alla fall ha koll på sin egna elcentral, veta var säkringarna sitter, jordfelsbrytare, huvudbrytare och så vidare. På gårdar och villor har man dessutom ofta flera skåp att ha koll på med både vipp- och porslinssäkringar. Har man tagit över en fastighet där elen till stor del består av hemmafix kan det vara klokt att ha en elektriker som ser över det så kanske man slipper brand och suspekta elavbrott. Här väntar hunden på presenter och det är mitt på dagen, strömmen är på men måste ändå slå ett slag för Feuerhands stormlyktor som dels är mysiga och dels ger både värme och ljus vid strömavbrott eller mörka deprimerande vinternätter.

När det väl kommer till den egna strömförsörjningen tycker jag man kan skilja dels mellan att överleva och dels med att även kunna verka. För mig är det viktigt att ett längre elavbrott inte bara innebär att jag sitter under en yllefilt med ett värmeljus och inväntar döden alternativt att elnätsägaren löser sin uppgift. Med ganska små medel kan man istället ordna det så man även kan fortsätta ett relativt vanligt liv. En lockande lösning för mig är ökad självförsörjandegrad av el genom t.ex. solpaneler eller vindkraftverk. Jag vill dock inte förstöra mina äldre byggnader med solpaneler och ett vindkraftverk behöver vara ordentligt stort för att man ska få ordentligt med energi. För att inte också säga att det kostar en hel del pengar, att ha låg skuldsättningsgrad är också en väg till vardagsberedskap.

Jag har löst det med elverk. Sen visserligen också en hel del små solpaneler men då bärbara. Jag har även nöjet att ha en campingbil med ordentliga solpaneler på taket med ett effektivt kylskåp, mer om detta i ett annat avsnitt. Jag älskar idén med elverk och jag lyckats skrapa ihop tre stycken under min jordavandring. Det största är ett dieseldrivet trefaselverk med en effekt som gott räcker till att driva diverse elektronik, kyl, frys, belysning osv. Maxeffekten är 5,7 kVA och den har alltid kunnat driva vad jag behövt. Händer också att jag lastar det i traktorskopan så jag kan åka och få el ute i skogen för t.ex. borrmaskinen om jag behöver göra hål i sten till exempel. Elverktyg drar mycket ström i startögonblicket så då underlättar det med ett elverk med hög effekt. Mitt elverk har jag köpt på DUAB-huset och är mycket nöjd med det. Trots många år på nacken startar det löjligt lätt även i bitande kyla. Honda är något av elverkens rolls royce men de kostar väldigt mycket, skulle jag behöva köpa ett nytt blir det från DUAB igen. 

För känslig elektronik ska man i teorin använda sig av ett inverterelverk som ger en ren sinusvåg som inte skadar t.ex. datorer. I ärlighetens namn har jag drivit diverse känslig elektronik på vanliga elverk och inte haft problem men men. Inverterelverk är i regel dyrare per utgående watt men å andra sida som sagt ren sinusvåg och dessutom i regel både lätta och tysta. Personligen gillar jag tillverkaren Kipor, väldigt prispressad produkt och du får mycket för pengarna.

Uppvärmning drar i regel en massa ström om man ska lösa det elledes men jag har som tur är flera vedspisar så jag har inte behövt anpassa mig efter det riktigt. 

Ett problem med elverk är bränslet. Bensin och diesel kan i regel inte lagras särskilt länge. När det kommer till bensin har jag löst det genom diverse dunkar som jag roterar, när de stått några månader tömmer jag dom i bilen och fyller på nytt i dunkarna för ytterligare något kvartals lagring. Diesel har jag delvis samma system men jag ser också till att fylla med så kallad blankdiesel eller så kallad sjödiesel. Annan diesel har diverse olika tillsatser som t.ex. vegetabilisk olja och resultatet är att i denna diesel kan alger frodas. Ett vanligt problem i äldre traktorer som inte används så ofta, tankas de med rapsdiesel kan de bli igenväxta av alger vilket täpper till bränslefiltret och det blir ett jäkla jobb att rensa bort det från tank och bränslesystem. Algdieseln är mer miljövänlig och säkert bra för dieselmotorer som används mycket, men för förvaring och i maskiner som sällan används rekommenderar jag blankdiesel.

Annars med elverken får man se till att underhålla dom, nästan mer viktigt om man använder de mer sällan. Ny olja en gång om året och jag brukar även varmköra de ibland så det inte blir någon ytrost eller annat otrevligt i t.ex. cylinder eller lager. Sen är det som sagt bra att låta bränslet röra på sig emellanåt. Maskiner mår bra av att användas.

Uppvärmningen av huset klarar jag helt med vedeldning om det skulle behövas. Totalt tre eldstäder varav en kakelugn. En köksspis så det även går smidigt att laga mat på den. Givetvis är det mysfaktor också och genom att elda ordentligt hålls murstocken varm även långt efter elden falnat.

Till detta har jag också gediget vedlager samt skog om påfyllning behövs.

 Vatten tar jag ur egen brunn. Inte världens djupaste men så länge man inte tömmer flera kubik på en gång så brukar det rinna till bra. Går via elpump upp till huset. Vid strömavbrott har jag möjligheten att hinka upp vatten direkt från brunnen. Har också en hyrdofor anslutsen så om strömmen går och pumpen dör har jag fortfarande tryck i systemet och ganska så många liter jag kan tappa innan det blir tomt i kranen. Går strömmen är det också bra att ha en nödradio, vattenreningstabletter och vattenreningsfilter hemma.

Jag byggde för en del år sedan om en skåpbil till husbil. Som semesterunderhållning är den uppenbar men den bidrar också en del till vardagsberedskapen. Kanske främst då jag utrustat den med solpaneler och kompressorkylskåp. Solcellerna är på tillsammans 400W och jag har ett antal förbrukningsbatterier kopplade till dessa. Kylskåpet är av kompressortyp, dvs ett vanligt kylskåp. Det finns andra kylskåp utan kompressor men de är ineffektiva och drar mycket ström. Det här kylskåpet är perfekt som nödlösning om t.ex. den vanliga kylen skulle gå sönder. Bilen är helt självförsörjande på ström via solpanelerna och på sommaren brukar jag ha kylskåpet på även om jag inte är ute och reser med den, alltid smidigt att kunna ha t.ex. lite kylda drycker i. Kylskåpet är då alltså på i flera månader enbart via solpaneler och batteri, får en klart att tänka på fördelarna med om man skulle ha solpaneler även till boningshuset.

Jag hoppas du uppskattade denna genomgång. Även om allt inte är applicerbart för alla så bör det ha tjänat som inspiration. Du får även gärna titta in våra övriga artiklar om prepping och krisberedskap